Posts Tagged ‘demokrati’

Skolförnyelse ohoj

Om skolans vardag-kommenterar några tidningsartiklar

Hej,

Och tack för det trivsamma första mötet i vår skolgrupp.Märkte-vid slutet av mötet-att mitt tal började “läspa”-antingen av trötthet (pga.nattarbetet) eller att spände mig inför nya människor.Sak samma.

Jag har läst några intressanta tidningsartiklar angående skolan,eller vilka tangerar även skolans arbete. I DN,to 26 maj har fd. rättschef i Justitiedepartementet,UD och FN Hans Corell skrivit en intressant debattartikel “Stärkt svensk rättsstat en förebild för världen”.Han kommenterar i sin artikel även behov av vidare perspektiv.Med detta menar han att “det måste finnas en insikt om rättsstatens betydelse nationellt och internationellt också på gräsrotsnivån”.Hans nämner härvid särskilt universitetet,skolan och median.Det är just med deras företrädare som jag har haft mina fajter med (utan att gå mera in på det igen här-då vuxit av dessa konfrontationer ävenom deras innehåll mest drappat mig själv i form av utebliven karriär mm).Hans Corell är en av dessa förebilder som är värda att uppmärksammas i den svenska demokratin.

Den andra tidningsartikeln handlar om social kompetens-en frågeställning som är även aktuell och referensbildande i skolan. i DN´s Insida,to 26 maj,har Thomas Lerner och Lotten Wiklund skrivit en intressant debattinlägg “Trevliga kollegan inte alltid bästa valet”. Allmänt hänvisas ju till behov av social kompetens,utan att definiera det närmare.Författarna hänvisar till Liisa Keltikangas-Järvinens (en professor i psykologi vid Helsingfors universitet-en universitet där jag började min akademiska utbildning läsåret 1968-69 innan jag flyttade till Sverige som gäststuderande) definition. “Sociala förmågor-eller det som kallas social kompetens-handlar om att behärska samspelet med andra människor.Det är inte samma sak som att vara utåtriktad.En person kan vara hur social som helst men sakna elementära sociala färdigheter”.Bra sagt tycker jag. Jag kommer ihåg min skoltid där en av klassens bästa elever pratade högt på biologikursen.Jag sade högt till honom: “Håll käften,du stör mig-jag hör inte vad läraren säger”.Tack vare att jag var klassens ljus i detta ämne och läraren tyckte om mig,sade han (som även var en rektor): “Ja-hör vad Lasse säger”. Jag har inte erfarenheter själv av den svenska grundskolan eller gymnasiet-endast av universitetslivet- där jag har kommit i kontakt med dessa frågeställningar och litet annorlunda kultur.Hur sociala akademiker t.ex. har undvikit i sin forskning att ta upp de ifrågasättande,empiriska data som varit filosofiskt sett mycket intressanta och ifrågasätter vår syn på rummet,tiden,människans identitet och verklighetens natur.Kort sagt: jag var social,men integrerad.Som filosofilärling viftade jag inte bort de data som de flesta undvikit att ta upp i sina forskningskarriärer (och därmed blivit professorer),utan bedrev egen,självständig forskning i dessa data varvid jag skapade grunderna för det nya,bredare vetenskapsparadigmet i min avhandling,första version (1974). Låt vara att den var anspråkslös,men de öppnande tankarna var där.Om mina lärare hade varit sociala på ett fruktsamt sätt,hade diskussionen startat om detta och mitt alternativtänkande hade inlemmats i forskningen och därmed bidragit till samhälls-och kulturförnyelsen. Det vore därför viktigt,att den sociala kompetensen kompletteras i skolan och universitet med behov av demokratiska umgänges-och undervisningsvillkor,vilket är inte detsamma som accepterandet av osocialt beteende eller auktoritära lärare som med sin sociala makt trycker ned de elever som dem inte gillar av olika skäl.

Den tredje artikeln som jag vill uppmärksamma är från den lokala tidningen. I UNT,fre 27 maj kan man läsa en notis “Skolans vardag ska kartläggas”,där man berättar om det initiativ som makthavande alliansrepresentanter har startat angående enkätundersökning om skolans vardag (se ämnet i rubriken). Projektet som har startats från Utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden har som mål att dels förenkla vid fördelningen av pengar mellan kommunens skolor,samt att genomföra riktade insatser på de skolor som inte följer målen. Man kan även säga såsom Mohamad Hassan (FP) säger: “vi satsar en miljard om året och vi måste få ett kvitto på vad vi får för pengarna.För att få bättre och bättre skolor måste vi ta reda på vad är det som är framgångsfaktorer”. Cecilia Forss (M),ordförande i Barn-och ungdomsnämnden-inflikar å sin sida att “genom analys för förskolor,grundskolor och gymnasieskolor får föräldrarna och elever möjlighet att välja de skolor som passar den typ av undervisning man vill ha och vilka behov som är viktiga för dem”. Rätt tänkt,men är det sedan även rätt genomfört? Vid universitetsutbildning tar man upp tex. i socialantropologin om behovet att uppmärksamma skillnaden mellan forskarens perpektiv och deras perspektiv som ska forskas i eller om (etics-emics distinktion). Jag skulle vilja att även kommunens representanter använder dem kunskaper som de får i sin akademiska utbildning. Tex. att enbart skicka enkätfrågor kan ge en för enkel eller ensidig bild av skolans vardag. Vilka formulerar tex. frågorna,med vilka perspektiv? Använder man språk som alla-även de nyanlända nya svenskar förstår? Vidare: analys av enkätsvar borde-enligt mig och min tvärvetenskapliga kompetens- kompletteras med deltagande observation av utomstående part (tex av arbetslösa ungdomar i kvalitetsassistent projektjobb med en utbildad handledare-coach/ konsult som ledare) och att även demokratifrågorna borde tas upp utöver behovsanalys eller gängse,konventionellt mätbara framgångsfaktorer. Jag gör ju som alternativtänkare i min Kunskapshierarkimatris en skillnad mellan kunskaper,inlärning och förståelse. Hur ytlig framgång-bra betyg varvid man kan 100 procent redovisa innehållet i referensmaterialet utan att väcka ifrågasättande tankar- är bara en sida av framgången. En öppen inställning till livslångt eget lärande,inklusive demokratisk,icke-auktoritär och empatisk inställning till medmänniskor vore centralt. Hur mäts det,av vilka,med vilka perspektiv och med vilka frågeställningar?

Det blir intressant att se hur den nya skollagen som snart ska komma i bruk,och den vidareutbildning som lärarna ska genomgå i sin kompetenslyft för att kvalitetssäkra skolans arbete lyfter fram dessa slags frågor som jag tagit upp ovan i mina komment på tre aktuella debattämnen.Hoppas att ni andra i vår skolgrupp tycker även att dessa frågor är intressanta för att kunna utveckla skolan vidare. Trots allt: det är ju inte för skolan som vi utbildas för,utan för livet (efter skolan-förhoppningsvis).

Med vänliga hälsningar,

Lasse T. Laine, medlem i S-skolgruppen,en referensgrupp för skolfrågor i Uppsala

Uppsala 28 maj 2011